Hälsorisker i hemmet: Radon och dess påverkan på hälsan
Många av oss tillbringar en stor del av vår tid i hemmet, en plats vi förknippar med trygghet och vila. Men det finns dolda faror som kan lura i inomhusmiljön, och en av de mest lömska är radon. Denna osynliga och luktfria gas är en naturligt förekommande del av vår omgivning, men i förhöjda koncentrationer inomhus utgör den en allvarlig hälsorisk, framför allt kopplad till lungcancer. Att förstå vad radon är, var det kommer ifrån och hur det påverkar oss är första steget mot att skapa ett tryggare och hälsosammare hem. I den här artikeln kommer jag att belysa problematiken kring radon, baserat på aktuell forskning och min erfarenhet från sjukvårdssektorn.
Vad är radon och varifrån kommer det?
Radon (Rn) är en radioaktiv ädelgas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Radium i sin tur är en del av en lång sönderfallskedja som utgår från uran, ett ämne som finns naturligt i berggrunden och jorden överallt omkring oss. Eftersom uran har en extremt lång halveringstid, nästan 4,5 miljarder år, pågår produktionen av radon ständigt. När radongasen sedan sönderfaller bildas det vi kallar radondöttrar. Dessa är radioaktiva metallatomer som, till skillnad från gasen, är fasta partiklar. Det är primärt dessa radondöttrar som utgör den stora hälsorisken när de andas in.
Så hur tar sig denna osynliga gas in i våra hem? Den vanligaste källan är marken under och runt byggnaden. Radongas kan transporteras med luft eller vatten i marken och sugas in i huset genom sprickor och otätheter i grundkonstruktionen, rörgenomföringar eller otäta golvbrunnar. Detta sker ofta på grund av det lilla undertryck som normalt råder i uppvärmda byggnader, särskilt under kallare årstider. Vissa marktyper, som uranrika graniter och alunskiffrar, eller grusåsar, kan avge mer radon. En annan betydande källa, framför allt i hus byggda mellan 1929 och 1975, är byggnadsmaterialet blåbetong (även kallad gasbetong), som tillverkades av alunskiffer och därmed kan avge ansenliga mängder radon. Slutligen kan även hushållsvatten från egna borrade brunnar i uranrika områden innehålla höga radonhalter. Den största risken med radonhaltigt vatten är dock inte att dricka det, utan att radonet avgår till inomhusluften vid dusch, disk och tvätt. Enligt min erfarenhet är det många som inte känner till att vattnet kan vara en bidragande orsak till radon i inomhusluften.
Hur radon påverkar din hälsa
När vi andas in luft som innehåller radon och dess sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer dessa partiklar med ner i våra luftvägar och lungor. Radondöttrarna kan fastna på damm och andra partiklar i luften och sedan på slemhinnorna i lungorna. Väl där avger de alfastrålning, en typ av joniserande strålning med kort räckvidd men hög energi. Denna strålning kan skada cellernas DNA i lungvävnaden. Över tid kan sådana skador leda till okontrollerad celltillväxt och utvecklingen av lungcancer. Det är just denna mekanism som gör radon till en så pass allvarlig hälsorisk, trots att gasen i sig är både osynlig och luktfri.
Lungcancer och radon en bevisad riskfaktor
Radon i bostäder är, efter tobaksrökning, den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige och många andra länder. Studier, inklusive omfattande svenska undersökningar från bland annat Karolinska Institutet, har tydligt visat ett samband mellan långvarig exponering för radon i bostäder och en ökad risk för lungcancer. Man uppskattar att radon i svenska bostäder orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år, en siffra som understryker vikten av att minska exponeringen, vilket även Cancerfonden belyser som en viktig åtgärd för att skydda hälsan. Detta understryker allvaret i problemet.
Det finns en mycket stark samverkanseffekt mellan radonexponering och tobaksrökning. Risken för lungcancer ökar dramatiskt om man både röker och utsätts för höga radonhalter, då den sammantagna risken är nära en multiplikation av riskerna för varje faktor för sig. Detta innebär att majoriteten, uppskattningsvis 90 procent, av de radonrelaterade lungcancerfallen drabbar personer som röker eller har rökt. För en rökare är risken att utveckla lungcancer vid en viss radonhalt betydligt högre än för en ickerökare vid samma radonhalt, helt enkelt för att rökarens grundrisk redan är så mycket högre. Forskning visar att risken för lungcancer ökar med cirka 16 procent för varje ökning av radonhalten med 100 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft) som årsmedelvärde. Denna relativa riskökning gäller sannolikt både för rökare och ickerökare, men får alltså mycket större konsekvenser för rökare.
Även om risken är lägre för personer som aldrig har rökt, är den absolut inte obefintlig. Man beräknar att radon orsakar cirka 50 lungcancerfall per år bland ickerökare i Sverige. Det är också viktigt att komma ihåg att forskningen tyder på att det inte finns något tröskelvärde under vilket radon är helt riskfritt; även låga halter kan bidra till en ökad risk, även om risken är proportionell mot exponeringen, där högre halt och längre tid innebär större risk. Därför är det angeläget att även ickerökare är medvetna om radonrisken och vidtar åtgärder om halterna i hemmet är förhöjda. Vissa studier har även indikerat ett möjligt samband mellan radon och lungcancer hos ickerökare som samtidigt utsätts för passiv rökning, men här behövs mer forskning för att dra säkra slutsatser.
Mätning riktvärden och vägen till ett radonfritt hem
Eftersom radon varken syns, luktar eller smakar är det omöjligt att upptäcka gasen med våra sinnen. Det enda sättet att få reda på radonhalten i ett hus är genom att utföra en mätning.
Radonhalten i luft mäts i enheten becquerel per kubikmeter (Bq/m³). I Sverige är det nationella referensvärdet för radon i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde, samt för nya byggnader, satt till 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Överskrids detta värde anses det utgöra en olägenhet för människors hälsa. Mer information om gällande regler och rekommendationer finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten, som är den ansvariga myndigheten och en viktig resurs. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar dock ett lägre referensvärde på 100 Bq/m³ för att ytterligare minimera hälsoriskerna. För dricksvatten från enskilda brunnar är gränsvärdet för otjänligt vatten på grund av radon 1000 Bq/l. Det är tyvärr så att uppskattningsvis 400 000 bostäder i Sverige har radonhalter som överstiger det nuvarande svenska referensvärdet, varav en stor majoritet är småhus. Medelvärdet i svenska bostäder låg runt 90 Bq/m³ vid den senaste nationella undersökningen, men variationerna är stora.
För att få ett tillförlitligt resultat bör en långtidsmätning göras under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) i minst två månader. Det finns ackrediterade företag som erbjuder dosor för detta ändamål. En professionell radonmätning utförd av experter ger trygghet och kan också innefatta undersökningar för att identifiera varifrån radonet kommer, vilket är viktigt för att kunna välja rätt saneringsåtgärd. Jag har sett många exempel på hur en noggrann mätning har varit avgörande för att framgångsrikt sänka radonhalterna och därmed minska oron hos de boende.
Åtgärder mot radon och fastighetsägarens ansvar
Om en mätning visar på förhöjda radonhalter är det viktigt att veta att det finns effektiva åtgärder att vidta. Vilken metod som är bäst beror på varifrån radonet kommer och husets konstruktion. Vanliga åtgärder inkluderar att förbättra ventilationen, antingen genom att installera eller justera befintliga system för mekanisk till- och frånluftsventilation. Om radonet kommer från marken kan man behöva täta sprickor och otätheter i grunden, eller installera en radonsug eller radonbrunn under huset som aktivt ventilerar bort markluften innan den tränger in. Kommer radonet från blåbetong kan ökad ventilation vara den primära lösningen, ibland i kombination med att täcka väggarna med radontapet eller täta skivmaterial. Vid höga halter i vattnet kan en radonavskiljare installeras.
Det är fastighetsägarens ansvar att se till att radonhalten i bostaden inte överskrider gällande referensvärden och därmed utgör en hälsorisk för de boende. Detta ansvar regleras i bland annat Strålskyddslagen och Miljöbalken. Trots detta visar granskningar att det fortfarande finns brister i hur radonfrågan hanteras, och att många fastighetsägare, inklusive kommunala bostadsbolag, inte utför regelbundna mätningar eller vidtar nödvändiga åtgärder. Min erfarenhet är att kunskapen om dessa skyldigheter ibland är bristfällig, vilket understryker behovet av kontinuerlig information.
Att åtgärda förhöjda radonhalter är inte bara en investering i den egna hälsan, utan även en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. Beräkningar visar att kostnaden per räddat liv genom radonsanering är relativt låg jämfört med många andra folkhälsoinsatser. En sänkning av radonhalten till under 200 Bq/m³ i alla svenska bostäder med förhöjda värden beräknas på sikt kunna förhindra cirka 200 lungcancerfall per år. Det är en betydande vinst för folkhälsan.
Ett långsiktigt perspektiv på radon och hälsa i hemmet
Kunskapen om radon och dess hälsorisker kan kännas oroande, men mitt mål är att informera, inte att skrämma. Genom att förstå riskerna och veta att det finns effektiva sätt att både mäta och åtgärda problemet, kan vi omvandla oro till handling. Enligt min erfarenhet känner sig de flesta betydligt tryggare när de får konkret information och vägledning om hur de kan gå tillväga. Att ta reda på radonhalten i sitt hem är ett viktigt steg för att ta kontroll över sin inomhusmiljö.
För den som röker är det absolut viktigaste man kan göra för att minska sin totala risk för lungcancer, inklusive den del som kan kopplas till radon, att sluta röka. Den starka samverkanseffekten gör att rökstopp har en oerhört stor positiv inverkan. Men även för ickerökare är det angeläget att sträva efter så låga radonhalter som möjligt i bostaden. Varje minskning av exponeringen bidrar till en minskad risk, även om den är liten.
Att skapa en hälsosam boendemiljö är ett ansvar som vilar både på samhället och på oss som individer. Genom att vara medvetna, mäta och vid behov åtgärda radon i våra hem, bidrar vi inte bara till vår egen och vår familjs hälsa, utan också till en bättre folkhälsa i stort. Det handlar om att proaktivt hantera de riskfaktorer vi faktiskt kan påverka, för en tryggare och friskare framtid i våra egna hem.
